15.8.2016
Den Kristdemokratiska riksdagsgruppens ordförande Peter Östman hittar anledning till både beröm och kritik i Finansministeriets budgetförslag. Regeringen försöker stöda den positiva utvecklingen i ekonomin, men det behövs mera satsningar på åtgärder som förbättrar sysselsättningen. Sparåtgärderna borde inte riktas till svaga befolkningsgrupper.

– Såväl företagaravdragen som förändringen av betalningsgrunden för mervärdeskatten förbättrar företagens betalningsförmåga. Hushållsavdragens utvidging drar igång hushållens investeringar och ökar arbetsmöjligheterna speciellt för småföretagare, berömmer Östman, men beklagar att investeringreservens behandling skjuts upp i framtiden.

Enligt Östman borde företagaravdraget utvidgas till att inkludera även jordbruksföretagare.

– Dessutom borde regeringen genast anvisa medel för jordbrukets krisåtgärder i en tilläggsbudget.

– Sänkningen av inkomstskatten förbättrar såväl arbetstagarnas som pensionärernas köpkraft. Alla åtgärder som försämrar lönsamheten för arbete, såsom höjningen av dagvårdsavgiften som redan kommit till riksdagen, bör avvärjas, påminner Östman.

– Enligt kristdemokraterna är det oroväckande att budgetförslaget fortfarande har ett underskott på 5,9 miljarder euro. Med tilläggsbudgeterna kommer staten med stor sannolikhet att låna 6,5 – 7 miljarder euro, om man inte får hjälp av dynamiska påverkningarna.

Regeringen kommer inte att uppnå sina målsättningar gällande sysselsättningen, arbetslösheten kommer fortsättninGSVIS att vara på en hög nivå.

–  I budgetmanglingen är det viktigt att göra större satsningar på sysselsättningsanslagen, så att även långtidsarbetslösa får fler möjligheter att få arbete. Sysselsättningen borde även stödjas med att undanröja sådana hinder som minskar på arbetets lönsamhet.

– Budgetförslaget innehåller sparåtgärder som regeringen beslutat om tidigare, varav den mest betydande är sparbeslutet på 195 miljoner euro som berör de indexbaserade utgifterna. Denna åtgärd innebär nedskärningar på nästan 30 olika socialskyddsförmåner, såsom folkpensionerna, garantipensionerna, hemvårdsstödet, handikappbidraget och bostadsstödet, och kommer att öka olikvärdigheten i samhället.

Även besparningen på 25 miljoner från äldrevårdens vårddimensionering är en omänsklig sparåtgärd och fel mot de gamla som behöver vård.

– I budgetmanglingen hoppas vi PÅ bättre omdöme så att sparåtgärderna riktas på annat än de människor som är mest utsatta.

– Tillräckliga satsningar på kunnande, forskning och innovationer är nödvändiga. Samtidigt finns det skäl att satsa mer på företagens marknadsföringskunnande. Vi kan utveckla produkter i Finland men marknadsföringskunnandet är på en svag nivå. Vi borde ta efter Sverige i skapandet av varumärken, därför borde Arbets- och näringsministeriet satsa mer anslag på detta, konstaterar Östman.