Förra veckan enades regeringen om reformen för social- och hälsovården. Den kristdemokratiska riksdagsgruppen är förvånad över regeringens sätt att hantera alla de hundratals uttalanden om reformen. Det nya förslaget innehåller vissa förbättringar men det finns fortfarande stora problem i förslaget och vissa saker är oklara.

Otillräcklig finansiering är enligt KD:s riksdagsgrupp det största problemet med förslaget. De ändringar som gjordes i förslaget från regeringens arbetsgrupp kommer att rätta till situationen för enskilda kommuner som drabbas mest, men helheten är bristfällig. En av tre uttalanden ifrågasatte hur man kommer att klara av att begränsa kostnadsutvecklingen. Regeringen verkar dock inte ha några nya svar på detta.

– Reformen borde ha förberetts med social- och hälsovårdstjänsterna i fokus. Nu utgår man från provinsstrukturen. Tyvärr ändrar inte det nya namnet för landskap, ”välfärdsområden”, det faktum att flera välfärdsområden är för små för att effektivt kunna tillhandahålla social- och hälsovård för sin åldrande och minskande befolkningar.

KD:s riksdagsgrupp motsätter sig den beslutade landskapsskatten. Införandet av en ny skatt kommer att öka den samlade skattebördan för medborgarna och leda till växande ojämlikhet. Den regionala skattemodellen äventyrar också den likvärdiga tillgången till tjänster. KD är för finansieringen av välfärdsområden direkt från statsbudgeten.

Regeringens förslag har ökat möjligheterna för privata tjänsteleverantörer, särskilt små och medelstora företag och aktörer från tredje sektor, men fortfarande fortsätter man att begränsa det i onödan. KD anser att välfärdsområden bör ha bred autonomi och frihet att bestämma hur tjänster tillhandahålls. Kriterierna för användningen av privata tjänsteleverantörer förblir oklara.