Att lösa vårdkrisen, en sporrande familjepolitik och sänkta energiskatter lyfts fram som huvudmål i den kristdemokratiska riksdagsgruppens skuggbudget. Kristdemokraterna vill kapa vårdköerna med en halv miljards satsning på bland annat vårdpersonal.

– Vi måste ta skötarnas, läkarnas och den övriga social- och hälsovårdspersonalens rop om hjälp på allvar. De har fått lida mycket av vårdskulden och coronapressen. På sjukhus och hälsocentraler frågar man sig nu hur de goda reformerna kan verkställas då man inte ens klarar av att fylla de aktuella kraven, konstaterade riksdagsgruppens ordförande Päivi Räsänen på presskonferensen.

KD föreslår också satsningar på äldrevården och vård i livets slutskede, att terapigarantin tas i bruk och skattefrihet på närståendevård. För att förbättra familjernas ställning föreslår KD en 10 euros höjning på barnbidraget, vilket skulle innebära en extrainkomst på 120 euro per barn. Finländarnas rekordlåga nativitet ligger som bakgrund till förslaget.

KD ser en sänkning på bränsle- och energiskatterna som nödvändig i situationen där bensinens literpris närmar sig två euro.

– Regeringen måste vakna upp och inse att situationen allra mest påverkar vanliga, arbetande medborgare och mindre bemedlade särskilt i glesbygden, där kollektivtrafiken är sämre. De höga bränslepriserna påverkar den finländska industrins konkurrensförmåga och jordbrukets lönsamhet och således livsmedelsförsörjningen, då bränsle utgör en stor del i jordbrukets kostnadsstruktur, påminde Räsänen.

I samband med publiceringen av skuggbudgeten påminde Kristdemokraternas ordförande, riksdagsledamot Sari Essayah om att den låga tillgången till arbetskraft begränsar sysselsättningstillväxten i många branscher. Exportföretag förlorar beställningar och därmed skatteintäkter, och i hälsovården samt småbarnspedagogiken innebär bristen på arbetskraft i det långa loppet höga kostnader. Problemen kan inte lösas med personaldimensionering eller vårdgarantier om personalen fattas.

KD vill lösa matchningsproblemet för utbud och efterfrågan bland annat genom att höja det skyddade beloppet för utkomstskyddet för arbetslösa, höja studiestödets inkomstgränser permanent, avveckla flitfällor i socialskyddet, ta i bruk ett språktillägg för arbetsmarknadsstödet samt satsa på läroavtalsutbildningen.

– Förlängningen av läroplikten hjälper inte de unga som har svårigheter med teoretiska studier. Genom att utveckla möjligheterna för läroavtal kan vi hjälpa in många av dem i arbetslivet. Läroavtalets lönenivå kunde bindas till kompetensutvecklingen i arbetet. Enligt de nuvarande kollektivavtalen är detta ändå omöjligt. Ett ”kollektivavtal för lärlingar” skulle möjliggöra att lönen höjs steg för steg enligt avlagda examensdelar, konstaterade Essayah.

Läs mer (på finska)