Riksdagsledamot Peter Östman från Österbotten, Larsmo, fortsätter som ordförande för den kristdemokratiska riksdagsgruppen. Östman företräder även Kristdemokraterna i regeringspartiernas arbetsgrupp som överväger ytterligare åtgärder för att anpassa statsekonomin.

Under vårterminen ska regeringen fatta nya stora beslut för att stoppa tillväxten av statsskulden. För närvarande står Finland i en farligt stor skuld till kommande generationer.

– Vi ska söka efter verktyg och åtgärder för att främja ekonomisk tillväxt och sysselsättning. Vi vet att vi inte kommer att fatta enkla beslut. När anpassningar eftersträvas betyder det alltid att det är bort från någon. Vi utesluter inte heller vissa skattehöjningar, säger Östman.

– Den inre och yttre säkerheten och försörjningstryggheten är frågor som Kristdemokraterna vill slå vakt om. Lantbrukets lönsamhet och stödet till barnfamiljer är också mycket viktigt för oss.

– Framtiden för vår välfärd beror på om vi lyckas få den finländska ekonomin på en hållbar väg. KD eftersträvar i regeringssamarbetet att vi ska kunna fortsätta ta hand om basservicen och tryggheten. Det kräver bättre förutsättningar för arbete och företagande än för närvarande i den ständigt ökande internationella konkurrensen och förändringarna i arbetslivet.

Enligt Östman förstår många finländare allvaret i situationen och stödjer regeringens åtgärder.

– Men när regeringens politik motarbetas med politiska strejker och protester, vilka ytterligare försvagar den finska ekonomin, så förstår en del inte riktigt hur allvarlig situationen är nu, säger han.

– Lösningar på de svåra utmaningarna uppnås inte genom ideologiska konfrontationer och politiska strejker. Reformer av såväl arbetslivslagstiftningen som socialförsäkringen är nödvändiga, eftersom förutsättningarna runt omkring oss har förändrats, och vi kan inte strikt hålla oss till de gamla arbetsmetoderna och till alla så kallade uppnådda förmåner.

Enligt finansministeriets decemberprognos blir Finlands underskott i de offentliga finanserna 3,5 procent av bruttonationalprodukten i år och 3,4 procent nästa år. Enligt EU:s finanspolitiska regler ska underskottet i de offentliga finanserna vara högst tre procent av BNP.

– Om skuldsättningsutvecklingen fortsätter så här kan vi förr eller senare befinnas oss i en situation där andra fattar besluten åt oss, påminner Östman.

Riksdagsledamöterna Päivi Räsänen och Sari Tanus fortsätter som vice ordförande i KD:s riksdagsgrupp.