5.4.2018

Riskdagens vicetalman Mauri Pekkarinen har lett den parlamentariska arbetsgrupp som haft till uppgift att kartlägga samt göra upp en vägkarta med syfte att förnya företagsstöden. Gruppen överlämnar idag sin slutrapport. Det har funnits stora förväntningar på drastiska förändringar i företagsstöden. I offentligheten har man talat om ”onödiga stöd i miljardbelopp”.

– En del politiker, utan att vara tillräckligt insatta i stöd- och skattepolitiken, gett sken av att de anser alla stöd vara onödiga. Jag delar definitivt inte den synen. Företagsstöden och en del skattelättnader gicks igenom även under Katainen regeringen. Det resulterade inte i några stora förändringar. När regeringen Sipilä tillträdde gjordes nya försök. Utan resultat.

Det har funnits stora åsiktsskillnader i vad som ska räknas som företagsstöd.

På listan över företagsstöd finns många saker omnämnda vilka enligt mig inte alls borde kallas företagsstöd. Ett exempel är bl.a. energibeskattningen och punktskatterna på bränsle.

Inom EU regleras energibeskattningen genom energidirektivet. I direktivet definieras energiprodukterna och bestäms om miniminivåer för punktskatter på bränslen. Det betyder att medlemsstaterna kan och har rätt att i dessa frågor bestämma beskattningsnivåer och lättnader i beskattningen.

Varför har vi vissa lättnader för tex. den energikrävande industrin? Av den enkla anledningen att vi vill uppehålla konkurrenskraften för den inhemska industrin. Således trygga arbetsplatserna. Man kan göra ändringar, men alla ändringar har konsekvenser. Före man gör drastiska ändringar i energibeskattningen bör man vara säker på att ändringarna inte medför negativa konsekvenser.

På listan över företagsstöd fanns bl.a. också företagaravdraget samt lättnaderna i dividendbeskattningen. Andra exempel är den lägre punktskatten på diesel samt stödet för den finländska lantbrukspolitiken. Räknar man ihop energiskattelättnaderna, företagaravdraget samt lantbruksstödet så lämnar inte så många hundra miljoner kvar som räknas som renodlade företagsstöd.

– I det förslag som ordförande Pekkarinen presenterade som förslag nummer två i ordningen fanns vissa ingredienser som också Kristdemokraterna kunde ha omfattat.

Men eftersom det inte fanns en bred parlamentarisk enhet kring förändringarna, samtidigt som besparingarna ändå var relativt ringa kan förslaget mera ses som riktgivande för regeringspartierna att utvärdera.

Det viktiga var att alla riksdagsgrupper nu har kommit överens om kriterierna för företagsstöd. Förhoppningsvis har det också blivit klart för alla att det inte finns så mycket ”onödiga” företagsstöd i miljardklass. Företagsstöden och skattelättnader finns till för att Finland ska ha konkurrenskraft, att vi ska ett skattesystem som sporrar till företagande, samt att vi kan ha en levande landsbygd och ett tillräckligt livskraftigt lantbruk, säger Östman.